Professioner och andra områden inom vården

Här vi ger vi korta beskrivningar av medicinska specialiteter och professioner inom vården som sträcker sig över flera diagnoser och vårdinsatser. (Källa: Socialstyrelsen om medicinska specialiteter 2015 & Wikipedia)

Inom rutorna Nationella och Internationella Branschorganisationer visar vi på alla de yrkesföreningar som finns på dessa områden.

Tipsa oss gärna om det är något du saknar, maila till tips@fokuspatient.se.

Medicinska specialiteter

Akuta tillstånd kräver snabb bedömning och behandling, vilket akutläkare är specialistutbildade för. Akutläkare är inte begränsade till organsystem eller vissa patientgrupper, utan har en övergripande kunskap för hantering av alla typer av trauman.

Primärvården har oftast specialister inom allmänmedicin (allmänläkare) som kan bedöma patientens allmänna hälsotillstånd, göra utredningar, ställa diagnos och ge behandling vid allt från enkla åkommor till svårare och kroniska sjukdomar. Om allmänläkaren bedömer att en patient kräver utredning eller behandling hos annan specialistläkare, kan hen remittera patienten dit.

En anestesiolog kallas vanligen narkosläkare, där anestesi och intensivvård är en medicinsk specialitet inom internmedicin med särskild kunskap om sövning/narkos och olika bedövningsmetoder, smärtlindring, behärska och upprätthålla patienters ventilation (andning) och cirkulation.

Detta är en medicinsk specialitet som omfattar hur människor påverkas av olika faktorer i sin omgivning och i arbetslivet. Läkare med denna inriktning kan arbeta med utredning och diagnosticering av sjukdomar orsakade av arbetsmiljön eller i den allmänna miljön, liksom med forskning kring sådana sjukdomar. Specialiteten tillhör i många avseenden området folkhälsovetenskap och internationellt motsvaras detta av ”occupational and environmental medicine”.

Miljömedicin är en vetenskapsgren där syftet inte är att bota sjukdom men förklara dess uppkomst ur miljösynpunkt; hur faktorer i omgivningen interagerar med mänsklig hälsa.

Farmakologi betyder ungefär läkemedelslära och är studiet av hur substanser interagerar med levande organismer för att åstadkomma en funktionsändring. Området spänner över kemi i läkemedel, egenskaper, omsättning i kroppen, interaktioner med andra läkemedel, dess giftighet och användning inom vården. Det finns flera underspecialiteter; klinisk farmakologi utvärderar effekten av ett läkemedel på människor, neuro- respektive psykofarmakologi som studerar effekten av läkemedel på nervsystemet, toxikologi och teoretisk farmakologi.

Immunologi är läran om immunförsvaret och dess reaktion på smittämnen samt när immunförsvaret inte fungerar som det ska vid till exempel avstötning av transplanterade organ, allergier eller autoimmuna sjukdomar.

Transfusionsmedicin (blodtransfusion) ingår ofta i den sjukhusenhet som handhar klinisk immunologi.

Kallas även invärtes medicin, är den specialitet som är inriktad på sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin är en slutenvårdsspecialitet och ska inte förväxlas med allmänmedicin (oftast läkare som arbetar på vårdcentraler). Båda grenarna har dock en allmänkompetens, men där invärtes medicin behandlar multisjuka patienter som är intagna på sjukhusets medicinavdelning eller kommer in på akutmottagning.

Inom kirurgi finns ett antal olika grenar, vissa finns presenterade inom respektive vårdområde, men i övrigt finns även handkirurgi, kärlkirurgi, ortopedi, plastikkirurgi som exempel.

KlinFys är en medicinsk specialitet inriktad på funktionsdiagnostik; det vill säga utredning av funktionen i olika organsystem då främst hjärta, blodkärl, lungor och njurar, med många slags metoder för analys och sammanvägning av information från bland annat EKG, tryck- och flödesmätningar och bildgivande metoder som ultraljud och nukleärmedicin.

Klinisk genetik är en medicinsk specialitet som är inriktad på att undersöka arvsmassans inverkan på sjukdomar och missbildningar med mera. Specialiteten finns vid samtliga universitetssjukhus.

KlinKem är en laboratoriemedicinsk specialitet som inriktar sig på användning av biokemiska, immunologiska och fysikalist-kemiska metoder för att genom undersökning av kroppsvätskor, vävnader, celler och kroppsutsöndringar samt genom funktionsundersökningar kunna påvisa sjukdomar och följa effekter av behandling.

En medicinsk specialitet som innebär att diagnosticera mikroorganismer (till exempel bakterier, virus och svampar) med olika tekniker.

En medicinsk specialitet som är inriktad på diagnostik och terapeutisk användning av radionuklider. Några vanliga nukleärmedicinska undersökningar är skelettskintigrafi (för att upptäcka metastaser), myocardskintigrafi (hjärtinfarkt) och lungskintigrafi (lungemboli).

Palliativ vård omfattar vården av en patient som har en icke botbar sjukdom och med förväntad dödlig utgång. Vård i tidigt skede är inriktad på att förlänga livslängden, medan palliativ vård i sent skede är symtomlindrande. Den sista fasen av den palliativa vården omfattar livets slutskede.

Begreppet patologi är dels läran om sjukdomar och hur de diagnosticeras genom analys av vävnader, organ, celler och molekyler och dels det vetenskapliga studiet av sjukdomsprocesser.

Radiologi är läran om strålning och är en medicinsk specialitet som innefattar diagnostik med radiologiska metoder med röntgen, magnetresonanstomografi och ultraljud. En grenspecialitet är neuroradiologi som omfattar fördjupade kunskaper om sjukdomar, skador och missbildningar inom centrala nervsystemet samt huvudet och ryggen.

Rättsmedicin kallas även forensisk medicin som är en medicinsk specialitet med uppgift att samarbeta med bland annat rättsvårdande myndigheter för att utreda till exempel brottmål. Området delas upp i två delområden; allmän rättsmedicin (brottsplatsundersökningar, biomekanik med mera) och speciell rättsmedicin (trubbigt våld, trafikmedicin, asfyktiska dödsfall, faderskapsundersökningar med mera).

Socialmedicin är en tvärvetenskaplig medicinsk specialitet som handlar om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället. Kunskap om sociala och psykosociala orsaker till ohälsa och sjukdom, samhällets struktur, miljön, vården, arbetslivet och människors livsvillkor och levnadsvanors betydelse för hälsan i olika grupper. Liksom hälsans fördelning i befolkningen och sociala konsekvenser av sjukdom, samt klinisk kunskap om folksjukdomar, särskilt bland marginaliserade grupper.

Smärtlindring (eller smärtbehandling) är en medicinsk tilläggsspecialitet som brukar delas upp i två områden; postoperativ smärtbehandling (efter kirurgiska ingrepp och liknande) och annan akut smärtbehandling, och långvarig smärtbehandling, vid till exempel tumörsjukdomar och annan långvarig smärta.

Vårdhygien är en expertfunktion inom vården som arbetar med att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning hos patienter och vårdpersonal.