Tror du att ungdomsfylleriet är det värsta under kommande helger?

Hur många vet, om det är unga eller äldre som dricker mest? Hur påverkas vi av pandemin och de kommande helgerna med intag av alkohol?

Alla känner inte till att ungdomars alkoholdrickande minskat kraftigt de senaste åren. Mellan år 2000 och 2017 halverades alkoholkonsumtionen bland Sveriges nior och debuten av tobak, alkohol och narkotika kommer allt senare. Det sägs ofta att drickandet går ner i åldrarna, men det stämmer inte. Det går UPPÅT i åldrarna.

Och ett problem är att vi som växte upp under 70-talet tror att det nu är som då, och många föräldrar förväntar sig att det ska vara som då, vad gäller tonåringars drogande. Forskarna är inte helt säkra på vad minskningen beror på. Antagligen är det en mängd olika faktorer, som spelar in, men föräldrars ökande restriktivitet till barns drickande spelar förmodligen stor roll.

Enligt CANs (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning) senaste enkät (genomförd våren 2020) ser vi tyvärr en liten uppgång både vad gäller alkohol, snus och narkotika. I Öckerömetodens drogvaneundersökningar i höst ser vi dock ingen ökning av användandet av alkohol och narkotika, så det verkar som om ökningen finns i kommuner som inte satsar på effektivt drogförebyggande arbete.

Hur påverkar pandemin drogläget bland unga? Fortfarande är det för tidigt att dra några säkra slutsatser. Det talas ju en del om ökning av psykisk ohälsa men ungdomar dricker ju sällan av självmedicineringsskäl, så detta bör ha en mindre inverkan på alkoholdrickandet. De flesta ungdomar som dricker gör det för att det är fest, för att ha kul, INTE för att man mår dåligt.

Stängning av gränserna har ju tidvis minskat införseln av både alkohol och narkotika, så detta kan haft/ha en dämpande effekt. De vana användarna hittar nog alkohol/narkotika så det räcker, men viljan att bjuda/introducera nya kan tänkas minska om det är ont om drogen ifråga.

Ändrade jobbvanor och resvanor hos familjerna kan också påverka konsumtionen. Det är ju känt att god anknytning föräldrar-barn är en av de viktigaste friskfaktorerna. Barn som har god kontakt med sina föräldrar dricker/röker/använder narkotika mycket mindre än andra barn.

Det finns såklart oerhört många negativa effekter av pandemin, men kanske har ökat hemarbete och minskat resande bidragit till att både närheten barn-föräldrar och föräldrars möjlighet att ha koll på sina barn har ökat, och detta bör då innebära ett minskat alkoholdrickande bland unga. Det är ju idag väldigt få föräldrar som tillåter att deras minderåriga barn dricker. De flesta minderåriga som ändå gör det, försöker på olika sätt dölja det för sina föräldrar.

Mycket tyder på ett ökat alkoholdrickande bland vuxna i pandemins spår, och om föräldrar berusningsdricker i högre utsträckning, är detta såklart en riskfaktor för barnen i familjen.

Julen ska vara barnens högtid och de märker direkt när alkoholen kommer fram. För föräldrar som inte beter sig som vanligt är skrämmande för barn. Jag vill därför uppmana alla vuxna i Sverige att ta en VIT JUL – för barnens skull.

 

Håkan Fransson, socionom

Drogförebyggande samordnare Öckerö kommun

Omstart för äldreomsorgen 

Låt insikterna från Coronapandemin bli den omstart som äldreomsorgen så väl behöver. Nuvarande system utsätter både personal och äldre för onödiga risker som rätt teknik kan avhjälpa. Låt socialstyrelsens nya utredning om framtidens teknik inom äldreomsorgen visa vägen till en omstart av äldreomsorgen som frigör människor och bevarar livskvalité för våra äldre.

Nyligen kom utredningen Framtidens teknik i välfärdens tjänst som slår fast att “välfärdsteknik är underutnyttjad idag men har stor potential att öka individens självständighet, oberoende och livskvalitet”. Efter Corona kommer med största sannolikhet smittorisker och överdödlighet under pandemin att ligga i fokus för debatten och vi hoppas att den här diskussionen öppnar upp för ett nytänkande inom äldreomsorgen.

Vi välkomnar utredningens förslag om ett nationellt centrum för äldreomsorgen och hoppas att det kan ge ett tydligare fokus på utvärderingar av nyttan med rätt teknik över tid samt över gränserna för verksamhets-budgetar och olika instanser. Vi ser gärna att våra och andras hjälpmedel granskas och utvärderas så exemplen på hur en anpassningsbar och flexibel omsorg för ständigt skiftande behov kan synliggöras. 

Intresset för välfärdsteknik ökar och särskilt inom rehabiliteringen finns en stor förståelse för att vi måste ha en mer holistisk syn på omsorgstagare, omsorgspersonal, tekniska hjälpmedel och flexibilitet. Det möjliggör för ökad trygghet, service och delaktighet. Välfärdsteknik kompletterar och ger stöd inom omsorgen för äldre samt för människor med funktionsnedsättningar.

När vi kan stödja en människas förmågor med rätt hjälpmedel så att hen får bättre möjligheter att till exempel klara sig själv upp och ned från toaletten eller upp och ned ur sängen är det en stor vinst för individen. På samma sätt har vi tydligt under Corona sett hur man med rätt teknik minskar behovet av svåra och tunga lyft för omsorgspersonalen samtidigt som vi kan minska risker för smittspridning. Istället för två personer som behövs när någon ska hjälpas upp ur en säng så behövs med rätt hjälpmedels-säng enbart en person. 

I den diskussion som nu kommer är det viktigt att sätta fokus även på förutsättningar för att kunna bo kvar hemma längre, men att då få rätt förutsättningar för anhöriga som kanske ska hjälpa till, för hemtjänsten eller när en flytt sker till ett äldreboende. Välfärdstekniken har en plats att spela i att ändra så att anpassningsbara hem ses som en samspelande helhet för att öka våra äldres självständighet och trygghet. Innovativ välfärdsteknik som kan underlätta människors vardag är därför viktigare än någonsin tidigare. 

Vi ser möjligheten för en omstart och vi hoppas att välfärdsteknik och hjälpmedel kan få en ny och viktigare roll när pusslet som är omsorgen skall läggas om. Det behövs en helhetssyn på människan som omsorgstagare, på människan som omsorgspersonal samt på teknik och kostnader respektive nytta över tid för att få den omstart som äldreomsorgen behöver.

 

Jonas Pettersson, rådgivare och säljchef ErgoNova Sweden AB

‘Leading universities in Sweden and Finland pledge to tackle unreported clinical trials’

A few weeks ago, TranspariMED, a campaign for transparency and accountability in clinical trials, published its analysis for Sweden and Finland under the same title.

In the European Union, clinical trial sponsors- those initiating clinical studies- are required to register their trials in the EUCTR, the European Clinical Trial Register and report results within one year of the completion of their studies. At least that’s the theory because particularly academic trial sponsors are failing their duties: a disappointing analysis of 30 leading European research institutions in 2019 found that only 17% of their study results were reported.

For Sweden, Karolinska Institutet failed to verifiably report the results of 24 clinical trials, with another 83 estimated missing. Despite recent improvements to the submission procedure, the reporting process remains complex. This means universities have to establish structures and procedures to support their academic researchers and it is good to see progress:

‘’Through our commitment to enhance accessibility and transparency of clinical trial data, KI has developed an infrastructure to centralize and manage clinical trial registration and results reporting. KI is working proactively to ensure clinical trial registrations are up-to-date and accurate, and that results are posted for completed trials.”

Professor Anders Gustafsson, KI Vice president

From a cancer patient’s perspective, the European Clinical Trial Register is highly unlikely to be a patient’s first source of information (nor a particularly enjoyable user experience). It is nevertheless a topic close to the heart of our community: Since 2011, the 5-year survival in advanced Melanoma has improved from 5 to over 50%. Every patient diagnosed in the early years who is still alive today has either participated in a clinical trial or in an Early Access Program. Clinical trials remain important treatment options for us and we see the transparent, systematic and standardised reporting of study results as increasing the efficiency in clinical research by enabling accountability and public oversight, access to learnings, quality control and drive further research, including implementation research.

Accountability: Clinical trials are experiments conducted on humans. Learnings should be available to all so that positive findings have a chance to improve care and negative findings are not repeated.

Access: Study results published in diverse scientific journals are only accessible to those who know how to find them and often hidden behind pay-walls. This means that clinical trial participants will be asked to pay to read the results they risked their lives to produce. The EUCTR is open and free to use.

Quality: Standardised reporting in one place means that it becomes easier to compare results with each other, to control for quality and to avoid duplication as it makes it easier for researchers and research funders to verify previous work.

Implementation research: the EUCTR in itself is a resource and can be used to increase transparency by automation like with this Trials tracker or to conduct novel research on e.g. topics like the characteristics of patients included in clinical trials.

We therefore thank TranspariMed for their valuable work- and would like to see Swedish Universities ranking at the top in the next report!

Bettina Ryll and Fredrik Östman

Melanoma Patient Network EU